Upptäck historia bakom gator som försvunnit…
Utforska vårt kulturarv genom gatunamn och gator som har försvunnit. Stadsomvandlingar har format våra miljöer och speglar tider av utveckling genom åren.
Välkommen! Utforska några förlorade gatunamn – en del av vårt kulturarv
Välkommen till Gatorna som försvann, en plats där du kan upptäcka historien bakom några gator och gatunamn som inte längre finns kvar. Förhoppningsvis ges också insikter om urban förändring och kulturarv i Sverige. Utforska berättelserna om de gator som en gång var och hur de format våra städer.
Här belyses historierna bakom några av Sveriges försvunna gator. Några har bytt namn, andra har försvunnit genom rivning och reglering medan några delvis finns kvar. Upptäck kulturarvet genom städers och gatunamns förändringar.
Upptäck våra försvunna gatunamn och deras historia
Läs om några av de gator som en gång fanns men nu är borta. Då en gata eller gatunamn försvinner riskerar en del av vårt kulturarv att göra detsamma. Vilka var gatorna som fick ge vika för utveckling och trender i vårt samhälle?
LUTTERNSGATAN Stockholm
Vilken backe det var ned mot Stureplan för sådär 120 år sedan! Mellan 1905 och 1911 schaktades Brunkebergsåsen ut och då förlängdes Kungsgatan ända till Stureplan. I och med detta försvann Lutternsgatan.
På 1600-talet fanns här Helsingegathun och vid 1700-talets ändrades namnet till Luthersgathun för att hedra minnet av den store reformatorn Martin Luther.
KÄMNERSGATAN Malmö
Denna gata försvann 1943 och själva titeln kämnär har väl knappt använts sedan dess… Gatan anlades 1904, men då Södra Förstaden omgestaltades fyra decennier senare försvann flera gator. På kartan ovan ses Kämnersgatan till höger om idrottsplatsen.
I svenska städer fanns en domstol för smärre mål, Kämnärsrätten, fram till 1849 (grövre brott avgjordes i Rådhusrätten). Kämnär kunde också användas för en person som förde räkenskaper.
KÄKBENSGATAN Göteborg
I stadsdelen Majorna finns flera gator som minner om stadens historia och läge vid havet, t.ex. Ostindiegatan, Seglaregatan och Kustroddaregatan. Tidigare fanns också Käkbensgatan som fick namn efter en valfiskkäke som prydde ett av husen på gatan. Troligen var det en sjöman som någon gång tagit hem denna som trofé.
Tvåvåningshuset på bilden låg i kosningen Karl Johansgatan/Käkbensgatan och vid mitten av 1800-talet fanns här Majornas första sjukhus.
Käkbensgatan försvann i samband med att bebyggelsen mellan Karl Johansgatan och Gröna gatan revs och flera lägenhetshus i rött tegel byggdes i början av 1970-talet.
LILLA KYRKOGATAN Lund
När bankpalatset vid Stortorgets norra sida skulle byggas försvann denna gata 1913. Kvarteret dominerades tidigare av Lunds rådhus, men det revs för Sydsvenska bankens pampiga hus som stod klart efter två år. Gatan kallades också Kyrkogränd och är en av få medeltida gator i Lund som försvunnit.
Bilden ovan visar Lilla kyrkogatan norrut mot Domkyrkan. Fotot är taget av Per Bagge som var verksam i Lund under drygt fyra decennier. Han ska ha varit en framstående porträttfotograf, men dokumenterade också hur staden förändrades.
KYRKOGATAN Kristinehamn
Gatan har faktiskt inte försvunnit helt. På en karta från 1790 ses gatans ursprungliga längd mellan kyrkan och Södra torget. Det är endast en bråkdel kvar som sedan länge benämns Gamla Kyrkogatan. Resten av gatan består till större delen av en stig genom Brogårdsparken. Strax söder om den gamla Kyrkogatan finns också Nya Kyrkogatan.
Längs den gamla gatan finns Brogymnasiet och Brogårdshallen och det är klokt att elever slipper passera en trafikerad gata under skoldagen.
MICHAËLSSONSGATAN Västervik
På sjukhusområdet fanns denna gata tidigare. Överläkaren Oscar Michaëlsson utvecklade sjukhuset i Västervik under sin tid där 1897-1921. Han såg bland annat till att det byggdes en barnbördsavdelning. Michaëlsson engagerade sig också i stadens utveckling och var under flera år ordförande i stadsfullmäktige.
Sjukhusområdet har förtätats med flera byggnader från 1960-talet och framåt och när det byggdes en långvårdsflygel till sjukhuset försvann den tidigare överläkarens gata. Det finns dock en framträdande byst föreställandes honom inne på sjukhuset.
JERUSALEMSGATAN Malmö
En vattenavloppsgrop i Malmö omvandlades på 1860-talet till en gata som fick namnet Jerusalemsgatan. Tillsammans med Mårtensgatan försvann gatan drygt hundra år senare när en stor del av gamla staden omgestaltades.
Jerusalemsgatan fick sitt namn av det stora bostadskomplexet Jerusalem som byggdes i början av 1800-talet (och revs 1888).
Kvarteren kring Caroli kyrka ansågs förfallna i slutet av 1960-talet och det mesta av det markerade området på kartan ovan fick ge plats åt affärs- och bostadsområdet Caroli City.
ÅTERVÄNDSGRÄND Västerås
I Vallby friluftsmuseum finns en stor loftbod som tidigare stod mer centralt i Västerås. Loftboden flyttades från Återvändsgränd då Västerås teater byggdes 1914.
I samband med att teatern byggdes ut på 1980-talet försvann det sista av de gamla trähusen på bilden ovan, Pråmåkaregården och Blind-Olofs gård. Bilden är tagen 1955 och 30 år senare skars alltså Återvändsgränd av och upphörde vara gata.
Utforska Gatornas Historia och Försvinnande
I vissa städer och stadskärnor skedde genomgripande förändringar under 1950-1970-talen. Här behandlas några av de gator som drastiskt förändrades eller försvann.
Malmö
Stora delar av Malmös centrala delar har förändrats under de senaste 50-60 åren. Många gator har försvunnit, bland annat Jerusalemsgatan och Kämnersgatan som behandlats ovan. En gata som nästan försvunnit – som ses på bilden finns faktiskt tiotalet meter kvar – är BRUNNSGATAN. I samband med att Skånska banken byggde sitt kontor vid Triangeltorget försvann det mesta av gatan.
Nordväst om Triangeln ligger området Lugnet. Det anlades vid 1800-talets mitt då Malmös befolkning ökade kraftigt. Många kom till staden för att arbeta på Kockums mekaniska verkstad som grundats av Frans Henrik Kockum år 1840. En av hans söner fick ge namn åt GOTTFRIDSGATAN som gick mellan Västra och Östra Långgatorna.
Många av husen på Lugnet var envåningshus och området blev snart trångbott. Vid mitten av 1970-talet skedde en genomgripande omgestaltning av hela området då det mesta av bebyggelsen ersattes med högre hus och flera gator som Gottfridsgatan, Lorentzgatan och Stålgatan försvann.
Stockholm
Efter andra världskriget skulle det moderna Stockholms city skapas. Ett led i detta vara att riva stora delar av bebyggelsen i stadens centrala delar. Störst omvandling skedde då en mängd hus revs på nedre Norrmalm, de s.k. Klarakvarteren.
NORRA SMEDJEGATAN brukar kallas ”gatan som försvann”. Den låg i Klarakvarteren och efter rivningen i slutet av 1960-talet byggdes Gallerian här.
Namnet härrör sannolikt från att flera smedjor legat längs gatan. Gatan var med redan i de första regleringsplanerna för Norrmalm på 1640-talet. Den var 250 meter lång och sträckte sig i nord-sydlig riktning som en parallellgata till Regeringsgatan.
Helsingborg
En av Helsingborgs försvunna gator låg på Stattena, i den norra delen av staden. LADUGÅRDSGATAN gick mellan Ringstorpsvägen och Röamöllagatan. Stattena sanerades hårdhänt på 1960- och 1970-talen och då ersattes större delen av bebyggelsen med nya bostadshus i sex eller sju våningar. Där Ladugårdsgatan en gång låg finns också ett parkeringshus.
I det främre vita huset på bilden, Ladugårdsgatan 3, fanns länge Ljungblads smidesverkstad. Som mest hade Sigfrid Ljungblad 35 anställda som bl.a. smidde många balkongräcken till hus på Tågaborg i det växande Helsingborg. Verksamheten på smidesverkstaden lades ned 1973 i samband med att husen längs gatan skulle rivas. Då omvandlades området och Ladugårdsgatan försvann.
Mörk historia bakom flera gatunamn som nyligen bytts ut.
Några gatunamn som nyligen försvunnit har gjort det på grund av kopplingar till rasbiologi. Olof Bergqvist (1862-1940) blev kyrkoherde i Gällivare 1896 och blev biskop i Luleå stift. Han kom att hedras med OLOF BERGQVISTGATAN i Gällivare. Sedan 2023 har gatan fått ett nytt namn efter att en diskussion startat om personer som varit verksamma inom rasbiologin ska ha gator uppkallade efter sig. Olof Bergqvist menade bland annat att samerna skulle gå i separata skolor där de endast skulle få så mycket undervisning de behövde för rennäringen samt grunderna inom den kristna religionen. Förutom sin höga position inom kyrkan var han även under många år riksdagsledamot för Högerpartiet.
Det nya namnet på gatan i Gällivare blev Agda Rössels gata, uppkallad efter en tämligen okänd människorättskämpe och pionjär. Agda Rössel (1910-2001) växte upp i byn Kilvo fyra mil söder om Gällivare och kom att bli diplomat och ambassadör. 1958 utsågs hon faktiskt till Sveriges, och världens, första kvinnliga FN-ambassadör. Rössel arbetade bland annat för avskaffande av dödsstraff och mot kvinnlig omskärelse. Senare var hon Sveriges ambassadör i Belgrad, Prag och Aten. Nu har hon både ett minnesmonument i parken som uppkallats efter henne, vid stationen i Gällivare, och en gata ett par hundra meter därifrån.
Diskussionen kring gatunamn med kopplingar till rasism och nazism uppstod för för flera år sedan, men blev intensiv efter en utredning av Karolinska institutets rektor Ole-Petter Ottersen som lades fram 2021. Nu har det beslutats att efter 1 mars 2025 kommer inte längre adresserna RETZIUS VÄG och VON EULERS VÄG i Solna vara möjliga att använda. Gatorna heter nu Blombäcks väg respektive Liljestrands väg.
Nya byggnader uppfördes på Campus Solna i början av 1990-talet och då uppkallades flera platser efter Anders Retzius (1796-1860) och sonen Gustaf Retzius (1842-1919). Förutom gatan hedrades de välkända anatomerna med att ge namn åt både laboratorium och föreläsningssal. Som en del av sin forskning samlade de in kranier från olika delar av världen, något som idag anses som oetiskt och i många fall olagligt. Namnet Retzius är i alla fall förknippat med en värdegrund som Karolinska institutet inte står för.
Von Eulers väg var på väg att endast ändras till Ulf von Eulers väg. Detta för att markera distans till fadern Hans von Euler (1873-1964), en tysk som i 25-årsåldern kom till Stockholms högskola. Han erhöll Nobelpriset i kemi 1929, och kom att stödja Hitlers regim på flera sätt. Sonen Ulf (1905-1983) blev också nobelpristagare, men i fysiologi år 1970. Han verkade som professor vid Karolinska Institutet i över 30 år, men nu har alltså gatunamnet ändrats till Liljestrands väg, till minne av Göran Liljestrand (1886-1968). Han var professor i farmakologi vid KI och en av huvudinitiativtagarna bakom planen att bjuda in skyddsbehövande tyska judiska medicinare till Sverige i samband med det andra världskriget.
Gustaf Retzius i färd att mäta härjedalssamen Fjellstedts huvud. Retzius var bland annat anatom och antropolog och en förgrundsfigur inom rasbiologisk forskning. Foto: Nordiska museet.
Källor till försvunna gator
Ovanstående information har hämtats från många olika källor. Då det gäller huvudstadens gator har bland annat Stockholmskällan varit till god hjälp. På Malmöblickar kan man se gamla fotografier och läsa om stadens utveckling. Andra källor som använts är t.ex. artiklar från tidningar som Skånska dagbladet och nyhetsbrev från Karolinska institutet.
